Icas kaffe alltså...
2010-06-16 @ 06:37:57
Permalink
Gnäll
Kommentarer (0)
Trackbacks ()
Trots gårdagens utmattning så har jag sovit förbannat dåligt inatt. Det sticker i mina ögon och för att låta som en riktigt gnällkärring så jag också tala om att Icas ECO-kaffe verkligen smakar skit. Hade varit gott att kicka igång min trötta kropp med en god kopp kaffe, men det får visst bli en annan dag.
Igår hade jag en riktig heldag. Bokstavligen riktig heldag! Igår åkte jag till jobbet vid halv tio, sedan kom jag hem vid halv tio på kvällen igen. Jävlar i min låda vad trött jag var, om någon tvivlade! Först hade vi glukosmätarutbildning, nu kan jag ta blodsocker som ett riktigt proffs, tror jag tog 7 eller 8 stycken igår. Yees!
Sen hade vi S-HLR och det var så jäkla bra och spännande och jag hade velat mäta min adrenalinnivå efteråt. Jag var heeelt slut! Efter det var det dags för kvällspass på avdelningen. Helt slut i kropp och knopp.
Väl hemma inser jag vill min stora förtrer att det inte fanns en endaste matlåda hemma. Inte världens mest önskvärda situation när man kommer hem efter nästan 12 timmar.
Men. Saker ordnar sig alltid och jag slängde ihop en stor lasagne. Nu kommer jag kunna äta lasagne resten av veckan. Men det gör ingenting för det är så gott.
Idag efter jobbet ska jag riva en jävla löptur och sedan sova tidigt. Sömnintaget har varit i minsta laget sista tiden.
Nej. Nu ska jag sluta berätta tråkiga saker, jag ska istället droppa mina ögon, packa ner min matlåda och sedan dra till sista intropasset på sjukan. Imorgon är det utbildningar och efter det ska jag stå på egna ben!
Igår hade jag en riktig heldag. Bokstavligen riktig heldag! Igår åkte jag till jobbet vid halv tio, sedan kom jag hem vid halv tio på kvällen igen. Jävlar i min låda vad trött jag var, om någon tvivlade! Först hade vi glukosmätarutbildning, nu kan jag ta blodsocker som ett riktigt proffs, tror jag tog 7 eller 8 stycken igår. Yees!
Sen hade vi S-HLR och det var så jäkla bra och spännande och jag hade velat mäta min adrenalinnivå efteråt. Jag var heeelt slut! Efter det var det dags för kvällspass på avdelningen. Helt slut i kropp och knopp.
Väl hemma inser jag vill min stora förtrer att det inte fanns en endaste matlåda hemma. Inte världens mest önskvärda situation när man kommer hem efter nästan 12 timmar.
Men. Saker ordnar sig alltid och jag slängde ihop en stor lasagne. Nu kommer jag kunna äta lasagne resten av veckan. Men det gör ingenting för det är så gott.
Idag efter jobbet ska jag riva en jävla löptur och sedan sova tidigt. Sömnintaget har varit i minsta laget sista tiden.
Nej. Nu ska jag sluta berätta tråkiga saker, jag ska istället droppa mina ögon, packa ner min matlåda och sedan dra till sista intropasset på sjukan. Imorgon är det utbildningar och efter det ska jag stå på egna ben!