Inatt somnade jag klockan tre tror jag. Sedan vaknade jag innan klockan ringde kvart över sju och var helt klarvaken. Förstår inte vad som skett.
Nu är klockan halv nio, jag har gjort matlåda, bäddat sängen, sminkat mig och torstat tänderna. Förstår inte. Hur kan jag vara så snabb och otrött?! Antar iförsej att det hela kommer komma som världens bakslag ikväll. Kommer säkert känna mig helt bakis på grund av all trötthet. Men va fasen, vad gör det?! Ska ju upp i ottan imorgon också.
I mörkret. Det är kolsvart när man går upp nu.

När jag kommer hem ikväll och har dött lite i soffan så ska jag skriva en sån här bra årskrönika åt mer. Men nu står Hannah och väntar vid vår korsning, dags för skola och farmakoterapi!