Hello darkness my old friend

2010-06-19 @ 23:23:31 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Jag fyller mina dagar med meningsfulla aktiviteter. Ute är den absolut bästa tiden på året, allt blommar och doftar så gott så jag aldrig vill sluta dra in luft. Jag omger mig med personer som gör mig glad.

Ändå så känns det rätt tomt här ibland. Ensamhet och jag är inte bästa vänner än, men jag hoppas att vi kommer bättre överens snart.

Det är en sådan stor skillnad på självvald ensamhet och ofrivillig ensamhet. Eller att vara ensam och att KÄNNA sig ensam. Eller som i engelskan; det är stor skillnad mellan att vara "alone" och att vara "lonely". Man kan vara hur lonely som helst i ett rum med tio personer, men inte känna sig ensam när man faktiskt ÄR ensam ... :)

Som svar på din kommentar;

Jag tycker mycket om tanken på att så länge vi minns en person, finns den kvar. Även om vi inte kan ta på den, fysiskt, eller ens tala till den, finns den där. Och vi kan lära av den, och känna trygghet från den ... Jag tänker också på Frida varje dag, och drömmer ofta om henne. Då känns hon inte så långt bort ändå.

/Cecilia