And now it's over... Fröken Sandin är officiellt nu för första gången i sitt vuxna liv arbetslös och kommer behöva gå på möten på a-kassan titt som tätt. Förhoppningsvis och förmodligen så får jag ju jobba på Orion.
Men i den här världen går ingen säker. Det är en sak som jag fått lära mig.
Sista dagen var skitjobbig. Jag ville aldrig att den skulle ta slut och eftermiddagen så blev det presenter och massor av kramar. Och som jag grinade. Fan det var verkligen inte kul.

Såklart så har inte alla papper kommit iordning som jag skulle ha med mig från Kupolen. Ibland tror jag bara att hon "glömmer" för att jävlas lite.. Allt ska alltid göras i sista minuten. Så nu måste jag ändå gå och hämta arbetsintyg på måndag. Tack för den.

Idag lyser solen ute, jag startade dagen med att skjutsa upp Mathias till Maxi eftersom det visst blev lite många öl igår.
Sen gick jag ner på stan, runt vattenparken och sedan hem till mamma. En redig promenad, men det var verkligen skönt!
Nu har jag precis ätit lunch och ska sätta mig på balkongen och sola en stund till tror jag..
Är så jävla trött, så det blir nog bara en kortis för sen måste jag nog sova en stund.

Yes.. Over and out

Jag älskar mat. Jag älskar glass. Jag älskar godis. Jag älskar helt enkelt att äta...
Men nu har jag blivit fråntagen denna lust. Tandvärk är verkligen hemskt ibland.. En inflammerad visdomtand (den tredje nu..) har gett sig till känna och gör att jag inte kan äta.
Det gör ont att svälja, att gapa, att stänga munnen ordentligt.. Och så vidare...
Men det värsta är att jag inte kan äta vad jag vill och är ständigt hungrig.

Dessutom har jag fått pencilin, vars rekomendationer är att jag måste ta tabletten två timmar efter måltid eller en timme innan. Det gör att jag inte kan äta när jag vill heller...
Men. Det blir väl bättre snart.

Fan vad jag skulle kunna döda för en macka med mozarella och parmaskinka nu.
Dream on girl

Torsdagens intervju på Gluggen (korttidsboende för funktionshindrade barn) gick så bra som det kunde ha gått!
Chefen där såg inga som helst problem med att jag skulle kunna jobb som timvikarie hos dem, och hoppa in vid behov. Dock är det ju kommunalt, men när man bara är timanställd, så räknas bara de dagar man jobbar, inte hela månaden som när man är månadsanställd.
Dvs så kommer mina kvarvarande LAS-dagar att räcka ganska lång tid framöver!

Igår ringde jag till Orion-chefen eftersom min ansökning inte gått att skicka via mail. Tänkte höra om hon ville att jag skulle skicka den med vanlig post istället.
Det visade sig att hon satt och planerade sommaren tillsammans med en av avdelningscheferna som behövde folk. "Berätta lite om dig själv" sa hon och så gjorde jag det. Den mest oväntade och kortaste arbetsintervjun jag någonsin upplevt men va fan!
"Men du, jag har en rad här som jag du nog kan få". "Jaha, slutar du jobba sista maj? Då kan du ju börja här tidigare!" Jag har aldrig varit med om en arbetsgivare som börjat håva ut jobb till en innan hon ens träffat mig.
Men jag klagar inte : )

Min första dag som arbetslös ska jag upp till Orion och fixa mig ett sommarvik.
Kunde det bli bättre eller?

Idag fick jag tillbaka min bokrecension av Ingrid. VG på den då! Yeeeheees!
Engelskan går bra nuförtiden har jag hört

Annars har jag mest varit ledsen idag.

Men imorgon är det en ny dag och då ska jag på intervju på Gluggen.

YES nummer ett:
Idag fick jag reda på att jag lyckats skrapa ihop tillräckligt med poäng så att det räckte till ett VG på Nationella engelskaprovet! Wiie wiie wiie! Detta gäller dock bara hör och läsförståelse, eftersom uppsatsen inte är färdigrättad än.
MEN, det är ett stor steg närmre VG i Engelska B och jag vet iallafall att bokrecensionen som jag lämnade in var skitbra! Så det så.. Hoppas hoppas hoppas!

YES nummer två:
Ikväll har vi sprungit Vårruset i Västerås med jobbet. Jag sprang hela tiden och klarade av de 5 kilometrarna på 29 minuter! Nytt hastighetsrekord och nytt längdrekord. För varje person man sprang om så stärktes självförtroendet lite mer och på slutet spurtade jag som aldrig förr.
Nu är jag toktaggad inför Midsommarlunken!

Dessutom så har fotografen skickat bilder på min älskade kisse som var fotomodell i lördags. Hon är så jävla söt så jag bara vill käka upp henne. Nej, men jag blev himla sugen på att åka hem till mam och pap för att ge henne en stor kram!

Fan. Jag är så jävla arg.
Jag vill inte att de ska kunna ha rätten att ta ngt av det som betyder allra mest för mig ifrån mig.
Mitt jobb är inte bara ngt som ger mig pengar varje månad.
Det är något som gjort mig glad varje dag och som fått mig att känna att det finns ngn mening med att vakna halv sju måndag till fredag.
Människorna som jag får träffa och umgås med sprider sådan glädje och gör mig så glad.
Men nu ska det vara slut. Helt plötsligt.

Och ingen verkar förstå. Jag tänker inte jobba en extra månad, bara för att samordnaren och chefen inte hunnit anställa ngn ny efter mig. Om jag jobbar fram till juli så slipper de ta tag i det, då kommer semestern imellan och så kan de skjuta upp det ännu ett tag.
Varför ska jag hjälpa dem ihuvudtaget? Det är det absolut sista jag vill!
När jag frågat och tjatat i två månaders tid för att få veta om jag får jobba kvar eller inte, och de ändå ignorerat mig gång efter gång, för att senare ge besked två veckor innan vikariatet går ut..
Nej, de kan gott sitta där med skägget i brevlådan och ha en underbemannad organisation.
För ingen kommer tacka mig för att jag löser deras problem, de löser inte mina direkt.

För övrigt så såg det rätt hopplöst ut att komma in på socionom i Uppsala i höst. Med över 2000 sökande så tror jag att mina chanser minskat ganska mkt.
Det blir nog NkB och upppluggning av MaB på komvux i höst.

Fan vad livet är grannt och vad jag är bitter över min situation.
Imorgon ska jag ringa Orion och fråga om jag duger åt dem...

Den här jävla stegtävlingen har blivit alldeles för mkt för mig.
Jag tänker gå till Maxi och möta upp Mathias när han slutar jobba, så vi kan handla.
Allt för att få ihop några tusen steg.

Iförsej så kan jag ju lika gärna gå till Maxi eftersom jag ändå bara sitter hemma och inte gör så mkt vettigt. OCh det känns ju onödigt att han ska ta bilen hem och hämta mig bara för att åka upp och handla igen...
Så är det ju...
Men mest gör jag det för stegens skull.
Det värsta är att jag nog kommer ta den långa vägen via tågstationen och inte via S1, eftersom det skulle ge mindre steg.

Fan vad jag hatar det här.

Veckan har som sagt varit helt uppochner...
Fy fan vad det här är jobbigt. Jag vill inte sluta på mitt jobb. Det är det bästa jobbet jag någonsin haft : (

Ägnade ex antal minuter av min arbetstid i torsdags åt att försöka styra upp mitt liv igen, utan större framgångar.
Ringde a-kassan säkert 15 ggr, utan att ens komma fram. 15 ggr! Är det ngn som ringer före en, så hamnar man inte ens i telefonkö, utan blir ombedd att ringa igen.
Jag tror inte att de vill hjälpa mig.
Här sitter jag och betalar 355 kr varenda månad för att de ska hjälpa mig när jag blir arbetslös, och så kan de inte ens ha ett vettigt telefonkösystem!
Men jag ska fan ha mina pengar... Den saken är klar.

Förutom att ringa till a-kassan så ringde jag lönekontoret och kollade upp hur många LAS-dagar jag har kvar på kommunen. Det var 80 stycken. Dvs snart är jag lasad och måste bli anställd. Då väljer Daglig Verksamhet att inte ge mig något mer jobb. Jag hatar kommunen. Den där jävla lagen är till för att skydda folk så de slipper gå på vikariat år ut och år in och ha samma rättigheter som de fastanställda.
Men istället så sparkar de en. Tack tack tack....
Så antagligen slutar jag redan sista maj.. För att spara de där jävla dagarna tills jag verkligen behöver dem.

Sen har jag pratat med chefen på Gluggen, blir nog timvikarie där i slutet av sommaren. Eller, ska iallafall dit på intervju på torsdag. Har skickat iväg ett mail till Orion där de tydligen alltid behöver vikarier (och det är inte kommunalt!) och sen på måndag ska jag ringa till Kronans Droghandel.

Fan vad det känns orättvist att jag ska behöva sitta här och känna mig helt förstörd bara för att jag inte valde att dgå vårdprogrammet på gymnasiet. Det borde verkligen bli bättre information när man ska välja till gymnasiet idag, de ska verkligen tala om att valen man gör kommer att förfölja en resten av livet.

Det värsta av allt är att jag senast i tisdags sa att jag önskade mig ett betalt sommarlov eftersom jag var less på att jobba.
Och se vad jag fick. Man borde passa sig mer för vad man väljer att önska.


Fan vad hopplöst det känns

Yes. Idag fick jag veta datumet på det definitiva slutet av min karriär som arbetshandledare på Daglig Verksamhet i Enköping. Efter den sista juni kommer jag titelera mig som arbetslös.
Tack för bra framförhållning och för att jag fick chansen att söka andra jobb.
(men jag har ju varit sjuk och chefen har inte varit här, så vi har inte kunnat diskutera... Men du får ju givetvis ange mig som referens...) Jävligt lam ursäkt. Men vad gör man...

En timme senare gjorde jag nationella prov i engelska b, kändes väldigt motiverande. Hörförståelse + uppsats.
Men nu är det över och det känns skönt, jag gjorde mitt bästa och mer kan man inte göra faktiskt.

Hejdå skitonsdag.

Idag inleddes en fyra veckor lång stegräknartävling på jobbet. Alla går runt med stegräknare, man är i lag osv..
Så nu kommer all hetsa sönder.. Och vara helt maniska med sina stegräknare.

Jag inledde första tävlingsdagen med ynka 22200 steg, vilket gjorde att jag låg på 13:e plats av ca 17000 när jag skrev in stegen för en timme sen.
Men fan va jobbigt det här kommer bli. Tråkigt maniskt! Känner att jag ska vila från stegräknare efter det här är över.

Nej, nu ska jag nog sova och vila mina ben.

Min lördag blev verkligen så himla fulländad som det bara gick.
Underbart väder, mysig fika med Emma och en helt sjuk underbar kväll i Uppsala tillsammans med mina vänner!
Ni får mig verkligen att må så himla bra så jag inte ens kan sätta ord på det!
Och jag hade verkligen så himla roligt i lördags!

Parkhäng, öl, vattenpipa, BORGARHEMMET (roligaste namnet på länge) och soft takhäng i flera timmar.

Tack för att jag får vara er vän och för att ni vill vara mina vänner!


Erik övar brandmannagreppet.

Så har ännu en vecka passerat. Det går fort nu, men i veckorna känns det som om det går skitsakta.
Men så kommer onsdag eftermiddag och då behöver man inte räkna ner så mkt mer..
Det var länge sen som jag vantrivdes så i mitt vardagliga liv så jag levde för helgerna. Men here we go again!

Inledde helgen igår med en utflyft till Dräggsta där Mathias mamma bor. Där bjöds det på grillat med mera och det var helt underbart väder! Vi spelade fotboll och kastade frisbee på gräsmattan och det kändes som högsommar!
Hem och somna i soffan till S.W.A.T!

Idag har jag hunnit med ett löppass på 4 km, tog bara 20 minuter, så om jag ligger i nu så slipper jag skämmas på Vårruset =) Efter det blev det frulle och sen har Mathias och jag städat ur kylskåpet. Har typ aldrig blivit gjort, så det behövdes verkligen. Guldstjärna till oss!

Nu väntar jag mest på att det ska bli sol på balkongen så jag kan sitta där och svettas lite, sen ska jag ner och fika med Emma på stan! Och det händer ju inte varje dag direkt! Looking forward!
Sen blir det hem, sola lite mera, laga god pastasallad till middag för att sen åka till Uppsala på inflyttningsfest hos bästa Linn!

En superbra lördag med andra ord, mitt största problem nu är att jag inte vet vad jag ska ta på mig ikväll. Men det ordnar sig alltid på ett eller annat vis känns det som!

Kan det heta så kanske? Jag påstår det iallafall.

HEJ föresten! Mitt sista inlägg jag skrev glömde jag ladda upp. Och när jag skulle göra det, så var halva borta.
Jag förstår mig inte på datorer. Eller bloggsidor... Men saken är ur världen och nu skriver jag ju nytt!

Mitt förra inlägg handlade i vilket fall som helst förra helgen, som blev helt jävla full score!
Fredagen innebar förfest med Rappakalja och vattenpipa at our place. Skitkul! Kvällen slutade med att alla drog på Joar utom jag och Emma som satt och löste världsproblemen och rökte äppeltobak till klockan två på min balkong.

På lördagen åkte vi ner en snabbis på marknaden, för att konstatera att den var precis lika kass som alla andra år..
Sen på kvällen blev det singstar i Emmas källare tillsammans med Elin. Vi hade lite perukförfest med festilga peruker i alla sort olika färger. Det var det som jag skulle lägga upp kort på, men som inte fungerade!
SÅ VAR DET!
Iallafall så drog vi på Joar sen, för att kolla in Adam Tensta. Jag blev verkligen positivt överaskad! Skitbra konsert!
Sen dansade vi med Adam och hans crew efteråt. Om man får skryta... : )

Ja.. Sen har det vara rullat på!
Valborg i onsdags ju, hur bra som helst! Vi åkte till Uppsala och satt i Ekonomikumparken hela eftermiddagen och träffade massor av roligt folk! Kunde inte blivit bättre!
Sen på kvällen så var det grillning hos Cecilia. Också bra!

Sen åkte vi till Gbg i torsdags... Åh, orkar inte berätta allt... Men vi hade en jättebra weekend, med shopping, Liseberg, Universeum, spårvagnsåkning, frukosttbuffé och det bästa....
KIIATRÄFF :D :D Hon och Ebba stod och var bakfulla i Mölndal där vi bodde. De kände inga där och var glada över det eftersom de inte var så pigga.
Och så kom vi! OCh jag blev jätteglad och Kiia också, fastän att hon var bakis. Min lilla finne! Och hon ska jobba som chafför på Mustach turné i sommar och tjejjen har sånt FLYT!
Jag saknar henne....

Tänkte att jag ska dra upp en massa bilder som man kan kolla på i ett eget inlägg. Inom en snar framtid.