Hello bloggen!
Trodde jag skulle bli kung back on track här och blogga varje dag, men jag har vant av mig och glömmer bort. Sorry för det dårå.
Har provat på den vanliga svenssonlivet den här veckan och jobbat som vanligt folk gör: måndag till fredag. Jag fattar verkligen inte hur folk orkar! Är så fruktansvärt trött och har gäspat mig igenom en högst oeffektiv dag innan det var dags att stämpla ut. Tur att alla är olika, måndag till fredag är helt klart inte min grej!
Kvällen har ägnats åt kvalitetshäng med familjen, bowling och middag, mycket mycket trevligt!
Hälsade även på lilla katten. Min älskade lilla vän. Knölarna som Inez fått i munnen verkar nu ha spridit sig till andra sidan av halsen nu.. Så det känns som att det faktiskt är kört nu. På något sätt känns det ändå skönt. Det kommer ju inte helt oväntat att det skulle bli såhär. Hon kommer ha levt det finaste kattlivet man kan ha till sin sista dag. Och det är ju faktiskt väldigt skönt att man kan välja åt djuren, att de slipper vänta in döden och kanske lida jättemycket. Men ändå. Att ta det där steget, att för sista gången i hennes liv sätta in henne i buren och åka till vetrinären. Att bestämma att det ska vara slut.

Well Hello there mates.
It's been a while! Får se om jag kan hålla liv i mina skriverier ett litet tag nu.

Just nu ligger jag på soffan och håller tummarna för att nattens magsjuka är till enda. Det går vinterkräkan på jobbet och när jag ringde och berättade att jag blivit sjuk fick jag höra att nästan alla mina patienter insjuknat nu. Aja, symtomfri sedan klockan ett inatt, håll tummarna!

Ska ägna mig en stund åt Carrie och kompani i sex and the city nu, på återseende!