Klarblå himmel, inte så kallt ute, strålande sol! Lite lite vårkänslor här faktiskt. Nu ska jag ta min matlåda och traska iväg till praktiken, ikväll får jag nattsällskap också, trevligt :D

....chocolate candy Jesus Christ, Ain't nothin please me more than you.
När jag hittar en ny låt tjatar jag ut den inom loppet av en vecka. Idag har jag lyssnat på Home ungefär 20 gånger, sen jag kom hem vid sju ikväll. Älskar'n.

Ikväll har jag lagat så mycket mat jag aldrig mer kommer behöva göra det tror jag. Pannbiffen fick ris och championsås och resten av hushållets matlådor fylldes med kycklinggryta. Jag kommer aldrig mer vilja äta ris efter det här. Värre än Asien!

Annars har dagen gått åt till en del grubbel och sortering i huvudet. Samt ett jävla sug efter sommar, grönt gräs, fräknar och festival.

Så jäkla skönt. Jag är tillbaka i harmoni. Livet är mycket roligare då. Idag har jag varit ledig. L E D I G !
Ingen praktik och ingen nollning. Underbart och kravlöst. Enda kravet jag haft var att tvätta.. Annars har jag bara skrotat runt hemma. Med tanke på hur lite jag varit hemma i veckan så finns det inte ens disk att diska. Det är snyggt och städat till och med. Helt fantastiskt.
Åh jag tror nästan jag ska bli pedant. :) Och jag har återupptäckt Sofia Talvik . Hon sjunger så fruktansvärt vackert. Idag är jag nog förälskad i hela världen tror jag. Nu ska jag träffa mina vänner som jag inte sett på en vecka pga praktik och nollning, inatt åker de till Åre.
Fantastiskt. Allt är verkligen fantastiskt!

Det finns en del saker som irriterar mig rätt mycket. En av de sakerna är pengar. Jag är och blir grinig...

Hej alla.
Jag överlevde gårdagen, det första passet på praktiken. Vilken arbetsplats, vilka arbetsuppgifter, vilket ANSVAR! När jag kom hem snurrade huvudet av läkemedelsnamn, FASS-sortering, pvk-spolning, injektioner och frystorkade ampuller. Det tog många timmar innan jag hade lugnat ner mig och kunde sova.
Fantastiskt roligt var det iallafall. Men som sagt, mycket att tänka på. Kan kanske vara för att min handledare kastade in mig i ssk-världen med huvudet före och lät mig göra ALLT. Hennes motto var att: Lika bra att börja på en gång (ett bra motto tycker jag!), så jag fick ge injektioner, jag fick blanda dropp, jag fick spola pvk-nålar, plocka iordning läkemedel till patienterna och antecka i journalerna.
Det känns bra, men det känns ännu bättre att jag kommer vara där i 7,5 veckor till. Då kommer jag hinna bli säker på allt. Stensäker.
Jag är glad! Imorgon är det sittning och ikväll ska vi äta tacos med nollan.

Ta hand om er!

Sitter här med tandborsten i munnen och värmer upp till dagens intro på nya praktiken. Men först ska jag besöka stadskärnan för att inhandla diverse nödvändigheter som hänglås. Ska kolla in Monki och så lite HM för att se om de fått in brallorna som jag faktiskt tänkte lägga mina födelsedagspengar på.
Idag orkar jag faktiskt inte sminka mig. Så är det himla bra att ha fejkisarna på sig. Därför att:
1. Man är assnygg i fejkglasögon och ingen saknar sminket, med tanke på att man har ett par feta brillor på näsan.
2. Det snöar och blåser ute. Fungerar med andra ord även som visir.

Man passar mkt bättre i sin halvfula mössa med fejkisarna också. Hejdå!

Min kropp har tagit time out nu. Gårdagen var fan inte rolig. Maginfluensa deluxe tänkte jag först. Eller bakfyllan från helvetet kanske? Sen konstaterade jag hur jävla illa jag behandlat min kropp sista tiden. Stresspåslag typ varje dag sedan slutet av december. Då blir det såhär.
Så idag är jag hemma och är sjuk. Tur att mina vips-faddrar är de bästa av alla. De kommer fixa dag 1 galant!

1. Psykbryt deluxe     X
2. Återhämta mig       X
3. Komma igen som en glad tjej   X
4. Peppa inför årets hitills fetaste fest       X
5. Skaka rumpan på Kåren         X
6. Krypa hem                          X
7. Återvända till livet imorgon lagom till faddermötet, dvs 16.30

Jag gillar listor ska ni veta! Så här kommer en....

1. Psykbryt deluxe     X
2. Återhämta mig       X
3. Komma igen som en glad tjej   /
4. Peppa inför årets hitills fetaste fest       /
5. Skaka rumpan på Kåren
6. Krypa hem
7. Återvända till livet imorgon lagom till faddermötet, dvs 16.30

Alltså nu bryter jag nog ihop. Det här blir bara för mycket. U på den förbannade vårdvetenskapstentan. Korvstoppning i hjärnan på dagens tenta. Jag sliter arslet av mig i alla sammanhang och inte fan tackar en jävel en för det. Ingen förstår någonting alls och jag är så jävla trött och ledsen på allt.
Går och lägger mig klockan tio och grinar som ett barn i fosterställning klockan tio en fredagkväll. Hoppas att er fredag var bättre.

Det börjar kännas bättre nu. Det börjar kännas som att det finns ett slut på den här helvetesperioden. Det börjar liksom ljusna. Inatt har jag sovit så jävla gott. Och jag känner mig pigg nu. Och jag ser fram emot att kötta farmakologi en sista dag innan det är dags att spika upp den på väggen imorgon eftermiddag. Nu ska jag äta gröt och dricka kaffe.

Jag vaknade hundra gånger tröttare än vad jag var igår när jag la mig. Så tittade jag ut och det var totalt jävla bäckmörker. Så skulle jag äta frukost och var inte sugen på något alls. De två kokta äggen som stått i kylskåpet i några dagar glodde på mig från dörrhyllan och det gjorde mig nästan ännu tröttare! Jaaa. Jag ska äta upp er men jag är inte sugen på ngn jävla macka för jag har bara äckligt Lätta hemma eftersom jag var ekonomisk vid senaste handlingen och köpte Lätta för att det var extrapris på det. 10 kr för en stor ask är fan billigt. Men likförbannat så smakade det S K I T.
Nu har jag iallafall ätit min frukostmacka och ny youghurt som inte heller var så god fast jag egentligen inte ens ville äta frukost. Jag känner mig som en sur liten barnunge här i soffan faktiskt. Jag har verkligen ingen som helst lust att gå till skolan idag. Heldag med två olika föreläsningar på videolänk där den ena läraren fått Fucking Jävla som mellannamn, med tanke på sin kompetens som pedagog.
Jag vill bara sova. Jag skulle kunna göra det hela dagen faktiskt. Men nu är det dags att sätta fart mot skolan. Fan vad jag hatar vintermörker.

Tar en lugnt morgon och lyssnar på Jack Johnson. Så himla bra. Jag gillar honom, det känns som att man är på semester. Skrota runt här, ringa 10 minuter till mormor, dricka kaffe i min takt, diska lite... Det är underbart.
Jag är trött och har rätt så mycket att göra nuförtiden, men jag älskar ta mig tusan mitt liv över allt annat!

Imorgon ska jag bjuda Jenny på middag, dricka lite vin och spika nollningsschemat. Vi är så jävla bra. Jenny är så jävla bra. Hon kommer bli något stort en vacker dag med sina ledartalanger. Hade aldrig klarat det här utan henne.

Ojojoj. Full upp som vanligt i Fröken Sandins värld. Det är tentaplugg och annat plugg, det är mail hit och dit och det är möten fram och tillbaka. Utan min kalender skulle jag vara rätt så körd i dessa dagar och idag känner jag att allt bara blivit lite lite för mycket.
Det blir lätt så när morgonen blir förstörd och man måste stressa. Och jag ska erkänna, idag har jag varit mer irriterad än vad jag brukar vara..

Alltså. Det är ingen mening med att lägga energi på personer som inte bryr sig och som gör en besviken. Man ska ju istället lägga fokus på dem som är med för att de vill och för att de tycker att det är kul såklart. Men ibland är det svårt. Fast nu ska jag faktiskt göra det. Lägga energi på alla bra människor som hjälper mig. Jag uppskattar er så himla mycket.

Idag har det varit en lång och stressig dag. Jag kom hem först halv nio. Upptäckte att den tilltänkta middagen hade fått små fina vita prickar på sig.
Men, jag har iallafall fått mycket vettigt gjort och en fin tröja. Såna förmåner får man när man är senaste tillskottet i VIPS styrelse. Inte illa pinkat. Ordförande i aktivitetsutskottet. Fina ord att skriva på CV'n :)
Nu ska jag dricka upp min choklad och sedan dö i sängen. Det är jag värd. Sen tar jag lite sovmorgon imorgon. Det är jag fan mig tusan också värd.
Fan vad jag är stolt över vad vi åstadkommer trots att det ibland känns som att man jobbar i motvind och uppförsbacke.

Jag tänkte skriva något. Men jag orkar inte. Så jag struntar i det :)

Det är helt otroligt hur små medel man behöver använda sig av för att förgylla sin vardag litegrann.
Partygrannen var i farten inatt igen och levde rövare. Suck. Tror jag somnade vid halv två, tidigast. Tvättiden klockan sju kändes inte alls lockande när klockan ringde efter alldeles för kort tid och det var helt bäckmörkt ute.
Men.... Så tänder man lite ljus, kokar lite gröt, fixar kaffe.. Kollar på nyhetsmorgon. Ingen brådska alls, bara vara, bara fixa, bara göra det man har lust med. Lite så.

Nu lyssnar jag på Jack Johnson och har en riktig kvalitetsmorgon i min mysiga lilla lägenhet. Så himla bra start på en morgon som lika gärna kunde ha känts helt åt helvete. Vem gillar att gå upp och tvätta klockan sju liksom?

Jag blev så jävla glad nu. Har nästan lust att gå ut och hoppa i en snöhög lite. Hoppa runt och sjunga: FÖR JAG ÄR LYCKLIG, JA JAG ÄR LYCKLIG, FÖR JAG ÄR LYCKLIG MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG LÖRDAG SÖNDAG ÄR JAG LYCKLIG, JA JAG ÄR LYCKLIG, FÖR JAG ÄR LYCKLIG HELA LÅNGA VECKAN UT! Sådär som Pippi gör.

För jag har fått ett välkomstbrev från min praktikplats och ett schema. Ett schema som visar att jag kommer ha två stycken rätt så softa första veckor på praktiken. Som i sin tur innebär att jag kommer kunna närvara så mycket mer än jag trodde under nollningen och med all rätt kalla mig för Översyster Sanna. Inga helgpass och dagtur första fredagen. Innebär att jag även kommer kunna gå på sittningen. Det enda jag önskade mig :)

Otroligt jävla osexig och osnygg brud idag som sitter här och halvsover i mörkret och undrar hur tusan jag ska orka ta mig till gymmet om en timme! Insomnia har gått till konstant trötthet, igår lät jag bli att ställa väckarklocka eftersom jag ändå skulle vakna vid nio (eller hur!). Resulterade i att jag istället vaknade tio över elva och nästan försov mig till dagens pluggstund i skolan. Det värsta var att jag lätt hade kunnat sova två timmar till om jag inte tvingat mig själv att gå upp och vakna ur dvalan.
Och nu sitter jag här, dödstrött igen! Vad händer liksom?!

Iallefall har vi pluggat i ett par timmar i skolan jävligt effektivt idag och skrivit frågelappar om alla läkemedel och interaktioner och biverkningar och verkningsmekanismer och sånt där som en duktig sjuksköterska ska kunna!
Imorgon blir det också en stund, heja oss vad duktiga vi är.

Nu ska jag avrunda det här totalt meningslösa inlägget och dö i soffan en stund innan frugan och jag går på pass.

Fantastisk dag går mot sitt slut. Har hunnit med det ena och andra, ätit gott och bakat bröd som jag och Tove ätit med massa smält smör på. Och eftersom det var extapris på avocado just bara idag så kunde jag inte låta bli att göra guacamole. Så efter mackor och te blev det lite sånt också. Mums! Men livet handlar om att njuta i fulla drag. Det är jag bra på just nu.
En annan grej som varit himla skön med den här dagen är att vi samlades till ett litet generalmöte. Fantastiskt vad peppad man kan bli av andra människor som också jobbar för att nollningen ska bli så himla bra. Jag blir så glad!

Men nu är Sanna trött. Dags för sängen. Hejdåå

En av mina mindre bra sidor är att jag ofta lever långt långt fram i framtiden. Måste säga att det tyvärr oftast resulterar i att man för det första ofta glömmer att verkligen njuta av nuet. För det andra så får man höga förväntningar, man förväntar sig att saker ska ske och man får förväntningar på andra, som inte alls har så lång klar framtidsyn som en själv.
Iallafall. Jag kämpar varje dag med att korta av min framtidsplanering och minska alla förväntningar, man vet som sagt aldrig vad framtiden kommer föra med sig. Och det är himla tråkigt varje gång man inser att man glömt att njuta av varje dag.

Igår började Hannah prata om att den kommande sommaren är vår sista tillsammans som studenter. Tidigare har jag varit helt inställd på att åka till Norge, tjäna pengar och ha en kul sommar. Sen fick jag jobberbjudande om förlängt vikariat på sjukan i Enköping. Det gav mig kalla fötter.
Vår sista sommar tillsammans. Sen har ingen någon som helst aning om vart vi alla hamnar. Under termin fem är vi alla uppdelade och termin sex består nästan enbart av praktik. Sen är bubblan spräckt och vår lilla familj kommer splittras. Aldrig mer kommer vi ha så lite att bry oss om, vi kommer aldrig mer ha så fria liv.

Allt det här fick mig att tänka till. Jag ska sluta planera hela mitt liv (eller ja, ha tiotusen framtidsplaner!). Man kan visst ha sina milstolpar och mål som man vill uppnå, men jag måste nog sluta tänka imorgon imorgon imorgon hela tiden. Man glömmer så lätt dagen som är just nu. För jag vet med all säkerhet att det kommer en ny dag imorgon.

Förundras varje gång jag går in på statestiken över att det faktiskt är folk som orkar bry sig om att läsa om mitt rätt så alldagliga liv. Och jag undrar verkligen... Vilka är ni?

Inatt när jag inte kunde sova så läste jag vänner och bekantas bloggar. Många har skrivit såna här årssammanfattningar och sånt. Lagt upp bilder som sammanfattat deras 2010. Jag hade inte ens en tanke på att göra något sånt. Vet inte, men det här årsskiftet har passerat besynnerligt obemärkt för min del. Men... För all del.

Året 2010 är ett år då det har hänt väldigt mycket saker i mitt liv. Mathias och jag flyttade ifrån varandra efter 4,5 år tillsammans, varav 3 år av samboskap. Det gjorde fruktansvärt ont, men det var också den enda lösningen som jag ansåg skulle fungera, eftersom vi inte längre gjorde varandra speciellt lyckliga. Som sagt var det fruktansvärt jobbigt, men vi är fortfarande goda vänner och det måste jag nog säga är årets största vinst. Jag miste den som betydde mest för mig i hela vida världen, men återfann honom igen fast på ett annat sätt.
Jag flyttade till en liten studentetta i Västerås i somras och hyr ut min lägenhet hemma i andra hand. Också en rätt stor förändring. Jag stormtrivs här verkligen! Det känns sorgligt att vi redan gått halva vår utbildning och att jag inte kommer kunna bo kvar här längre än till nästa sommar. Jag älskar mitt alldeles egna lilla kryp in som bara är mitt och där jag bestämmer allt. Här får det vara stökigt i två veckor om jag känner för det. Här får jag äta pannkakor med banan och chokladsås på till middag om jag känner för det. Dricka vin alla dagar i veckan om jag känner för det. Gå på toa med öppen dörr. Allt är tillåtet som jag känner för. Det absolut bästa med att bo själv, helt klart.

Året 2010 var även året då jag nog hittade mig själv och blev rätt så vuxen på köpet. För iår har jag verkligen slutat att bry mig om vad massor av andra personer har för åsikter om mig. Och jag kan nog inte säga att något annat beslut i mitt liv har gynnat mig mer än att sluta lyssna på skvaller eller skitsnack eller obetydliga åsikter. Jag tycker ärligt talat att jag är en rätt bra tjej. Jag är rolig och otroligt omtänksam och bryr mig ofta mer om andra än om mig själv. Faktiskt rätt snygg också. Jag är jävligt trött på Jante-lagen och allt snack om att: Nej jag duger inte. För jag gör det. Jag gillar mig själv och jag ser det verkligen som ett tecken på mognad. Äntligen, efter sjukt många år av dålig självkänsla så kan jag se mig själv i spegeln och säga: Sanna. Du är en jävligt grym tjej, ett riktigt kap.
Och tycker man om sig själv så blir det himla mycket lättare att hantera en himla massa motgångar. Win-win!

Året 2010 har sammanfattningsvis varit ett fantastiskt år och jag hoppas och tror att det nya året har minst lika mycket roligt att bjuda på. Snart väntar en nollning som jag är faddergeneral för. 8 veckors praktik på kirurgavdelning och 2 veckor på akuten. Två slökurser som man kan avverka samtidigt som man sitter ute och dricker kaffe i april och sedan i solen på Löga i Maj. Peace and Love-festival! Jobb på ettan i Enköping.
Allt detta ska jag få uppleva tillsammans med alla mina underbara vänner. Tillsammans är vi oslagbara.

Inatt somnade jag klockan tre tror jag. Sedan vaknade jag innan klockan ringde kvart över sju och var helt klarvaken. Förstår inte vad som skett.
Nu är klockan halv nio, jag har gjort matlåda, bäddat sängen, sminkat mig och torstat tänderna. Förstår inte. Hur kan jag vara så snabb och otrött?! Antar iförsej att det hela kommer komma som världens bakslag ikväll. Kommer säkert känna mig helt bakis på grund av all trötthet. Men va fasen, vad gör det?! Ska ju upp i ottan imorgon också.
I mörkret. Det är kolsvart när man går upp nu.

När jag kommer hem ikväll och har dött lite i soffan så ska jag skriva en sån här bra årskrönika åt mer. Men nu står Hannah och väntar vid vår korsning, dags för skola och farmakoterapi!