För en stund sedan surfade jag runt på Facebook och kom in på en slags minneslund.
En jättesöt tjej som såg ut att vara några år äldre än vad jag är. Hon skrattade och log och verkade ha varit en omtyckt människa, med tanke på alla kommentarer på alla bilderna.
Men med tanke på att det var en minneslund, så betyder ju det att hon inte vandrar på denna jord längre.
Även fast jag aldrig träffat den här tjejen och inte vet vad som hänt henne, så slogs jag av en ganska brutal sanning ändå.

När som helst, just nu, imorgon eller om fem år så kan det vara försent. Man vet aldrig vad som kan hända...
Imorgon kan jag bli överkörd av en lastbil på väg till jobbet.
Kom lite till insikt att alla dessa tjafs och tårar och bråk och arga tankar är så himla onödiga. För när som helst kan det vara försent! Säg aldrig hejdå osams....

Usch vad allvarligt det här blev. Men livet är rätt så allvarligt.



Idag har jag varit ledig från jobb. Eller iallafall fysiskt. Ändå har jag pratat med dem i telefon fyra ggr...
Det är mkt som ska fixas. Iallafall så har jag fått en schemarad på sex veckor nu, och ingen kunde ha varit gladare än jag!
Föresten så jag nog den enda på Orion som är glad för min skull verkar det som. Antingen så säger folk: "Men Sirius, kommer du verkligen trivas där?" eller så säger de: "Jaha, men vad kul att de tar VÅR vikarie!"
Eller något annat negativt. Det är kul att folk någon gång tänker på andra än sig själva tycker jag. Iallafall är jag skitglad och tar det som bjuds!

Iallafall. Ledig var det. Har haft oceaner av tid att disponera, har varit i skolan, pluggat lite engelska, slappat och fikat med min kära vän Sebbe. Inte igår, hoppas att det inte tar lika lång tid till nästa fika!

Imorgon väntar 10,5 timmar jobb och helgen är väl inte så mkt annat att tala om än just jobb. Men så ere och från och med måndag har jag iallafall VARANNAN helg ledig!